Emma

Imorgon har jag världens största matte b prov. Jag bestämde mig till och med för att börja plugga två veckor innan själva provet. Men även om jag har hållt på med det så länge, så känns det ändå inte som att jag kan någonting. Man räknar och räknar och man förstår det kanske för stunden, men bara någon dag efter är det som bort blåst. Varför ska det alltid vara så? Man kan det, men sen försvinner det spårlöst. Kan man inte bara lära sig det och sen knyta fast det i hjärnan så att det stannar där. Jag kan det men jag kan det ändå inte.


 

För alla intresserade människor tänkte jag nu säga att min dator är vaken igen! Sitter och skriver på den just nu! Hihi, jag är jätteglad, min dator är jag på något sätt. + att den snälla personen som gjorde allt det här fixade in en massa nya och bra program. Så nu är jag jätteglad!

Då var årets våffeldag äntligen över och jag kan säga att det här var den tråkigaste dagen på länge!

Vaknade som vanligt vid klockan 6 imorrse och jag och mamma var sedan påväg mot skolan vid 7 tiden någon gång. Had naturkunskap på morgonen och uno var ungefär lika tråkig som han brukar vara, om inte värre. Efter naturkunskapen vandrade vi ner till kulturskolan där vi skulle ha estetisk verksamhet. Vi spelade in två låtar och gick sedan upp till skolan igen för att äta och lyssna på Stinas lunchkonsert. Sen var det bara religon och svenska kvar och det kändes verkligen som att jag sov igenom de sista timmarna i skolan. Har kännt  mig lite som att jag har legat på botten och ruttnat idag men konstigt nog blev det lite bättre på orkestern. Sedan skulle klassen gå på teater och det var nästan inga människor där..satte mig längst upp i hörnet och bara väntade på att få åka hem. Jag är så trött!


Nu när jag kom hem stod det två och en halv våffla på bordet så det fick bli min kvällsmat (nyttigt och mättande!) och det är ungefär så mycket som jag har firat våffeldagen 2009.

Jag vill bara bort och se något annat. Bara om så för en vecka eller det räcker till och med med en dag. Ut i världen. När jag tar student kommer det bli som att "världen här kommer jag"!

Nu har jag tid att skriva lite i min blogg igen och redan nu kan jag säga att min morgon har varit helt underbar. Jag har missat bussen två gånger idag!, vad är chanserna till att det händer liksom?


I några dagarna nu har jag funderat på hur beroende vi männsikor i själva verket är. Vårat kylskåp gick sönder i söndags och för mig har det liksom alltid varit en självklarhet att ha ett kylskåp fullt med kall mat hemma. Kunna öppna kylskåpet och leta reda på något gått man kan äta. Tänk på alla som inte har ett kylskåp, som aldrig har haft det eller aldrig kommer få något. Tänk på hur bra vi har det! Det känner mig nästan lite dum när jag tänker att det är jobbigt att gå ut i garaget och hämta maten, men jag har i alla fall någon mat att hämta.




Kan säga att jag nu har strukit 23 dagar på min lista. Det går långsamt framåt!

 

Min dator är stendöd så det kommer antagligen dröja ganska länge innan jag kan uppdatera min kära blogg nu..

satt och tittade på kort från i sommras och hittade den här fina bilden på mig och sanne!

nice!

xoxo

Idag säger jag grattis till Stina!!

Nu var det ett tag sedan jag skrev något, sp jag tänkte berätta lite om helgen som gått.
I fredags var det Sannes födelsedag, grattis återigen! På morgonen kände jag mig ganska sjuk, började egentligen i torsdags kväll, men jag bestämde mig ändå för att vandra iväg till skolan i och med att det var Sannes födelsdag. Innan skolan gick jag även en sväng till coop för att fixa några saker. Väl framme i skolan visade det sig senare att det var kanske inte speciellt bra att jag var där (orkade inte räkna ett enda tal på mattlektionen), så det blev ändå att jag fick gå hem. På eftermiddagen skulle sanne firas så då bar det av in till stan igen. Jag och stina hade köpt våran paket ihop vid ett trevligt besök på statoil (?) i måndags. Jag tror hon blev glad för den :)


I lördags var det ågrenska som gällde och jag var fortfarande lite sjuk. Men efter några riktigt sega minuter på morgonen bestämde jag mig för att följa med. Bilen lämnade kulturskolan vid kvart över åtta kanske, och vi var framme, som jag ser det, onödigt tidigt. Väl där skulle vi ha kulår med alla barnen, men jag tror nästan att det var stina som hade roligast. Vad säger du, ska du sattsa på klarinett? När vi senare åkte hem satt jag och stina och spelade gitarr i baksätet hela vägen hem, det var faktiskt kul, och tiden bara flög iväg. Och när pappa sedan kom och hämtade mig visade det sig att han för en gång skull hade bestämt sig för att jag skulle få övningsköra hem (!). Glad. Dock satt stina i baksätet och det tog en bra stund innan vi hade kommit hem. Efter den tidiga morgonen orkade jag inte göra någonting alls på eftermiddan, kommer inte ens ihåg vad jag gjorde, däckade antagligen framför tv:n. På kvällen blev det sedan melodifestival.


Igår då (söndag) gjorde jag nästan igenting. Jag hade bestämt mig för att det skulle bli världens största pluggdag, men ack nej. Någon gång vid halv elva fastnade jag framför tv:n och sen kunde jag inte slita mig. Ett tips, sätt er aldrig framför tv:n och titta på en serie när ni egentligen ska göra något annat, man blir helt fast! Senare på kvällen bar det av till lovisa för att öva apocalyptica, vanja var även där. Jag tyckte faktiskt att det lät ganska bra med tanke på att det var så pass längesen vi spelade ihop sist! Åkte hem och fastnade framför världens sämsta film.., hur seg som helst.


Då var vi famme i nutid. Idag. Hade cello lektion nu på morgonen och dörren var för en gångs skull öppen vid halv åtta. Så jag satte mig och lyssnade på musik i en timme innan jag började, ganska mysigt. Hade min lektion och sen blev det ensemble med stina. Det gick hyffsat bra med tanke på att det var första gången vi spelade. Vad hände mer, jo, jag missade bussen..Och nu sitter jag här, eftermiddan ska spenderas med näsan i en religonsbok. Har ett jättestort prov på fredag (den 13:de) och jag kan ingenting. Det var nog allt just nu, kan bara säga också att nu har jag strukit åtta dagar på min utomordentligt fina nedräkningslista! Dagarna försvinner sakta men säkert.

xoxo 

Då var man återigen sjuk.. tänkte bara påpeka att det är jätte praktiskt att det kommer efter lovet och inte på! (kände ni av ironin) annars brukar det ju vara så att man alltid blir sjuk på själva lovet, så är det i alla fall med mig. Då är det som att kroppen känner av man äntligen är påväg att bli ledig och att det faktiskt är då som man hinner vara med att vara sjuk. Men så blev det inte nu. 
Jag åkte iväg till min cellolektion vid tio över sju imorrrse i alla fall, det gjorde dock hela förkylningen värre i och med att jag fick stå ute och vänta i en halvtimme innan nån kom och låste upp dörren. Det hela blir ju inte bättre av att jag inte kunde somna inatt heller. Ni känner igen känslan, när man verkligen vill somna och är jättetrött men det går inte ändå. Men det finns dock en bra sak med att man inte kan sova och det är att man hinner med att tänka hur mycket som helst! Så nu sitter jag här med tre timmars sömn i ryggen, trettionio graders feber, en snorig näsa och tre par strumpor på fötterna, och då finns det ju inget annat att göra än att skriva om det jag tänkte på igår. Inlägg kommer inom kort!

"Our deepest fear is not that
we are inadequate.
Our deepest fear is that we are
powerful beyond measure.
We ask ourselves, 'Who am I to be brilliant,
gorgeous, talented and fabulous?'
Actually, who are you not to be?
Your playing small doesn't serve the world.
We were born to make manifest the glory
of God that is within us.
And as we let our own light shine,
we unconsciously give other people
permission to do the same".

Var inte rädd för dig själv.

jag kan inte ens sätta mig ner och läsa till ett prov utan att jag blir tankspridd! Och när jag sen tänkt färdigt på grejen så räcker det med att jag läser en rad i boken innan en ny tanke, som btw inte har någonting att göra med provet, ploppar upp. Jag kan inte konsentrera mig på något. Jag är så tankspridd och mitt huvud är fullt av drömmar!

 

Jag bara älskar den här låten! Verkligen värd att lyssnas på.
http://www.youtube.com/watch?v=M-0wxLgpi0s

Jag gillar prästkragar! Det är en glad blomma (:

det känns som att jag inte lever något eget liv, jag finns bara för att vara en del av någon annans..,det är inte mitt liv, jag bara lever det.. 

Just nu vill jag bara att skolan ska ta slut. Ta studenten och på något sätt känna sig fri.

Jag vill till New York, Boston, Usa, London, Skottland, Irland, Grekland, vart som helst. Jag vill ut och göra något som jag vill göra.